står om att vi vant oss vid att se diktaturer och diktatorer falla. Därmed tror vi oss veta att demokratier är facit och ohotat det rätta. Men nu blåser ickedemokratiska vindar och de når framgång tack vare demokratin. Yttrandefrihet. Pressfrihet. Men det är inte de principer de avser att fortsatt värna. Unga i väst, de utan referenser till kamp för demokrati och rättvisa och jämlikhet, utan minnen av ett Europa i krig, förtryck av folkgrupper, t o m folkmord, de är mer emot det etablerade samhället än de är för de värden på vilka det är byggt. Förstå att det är farligt. Förstå att det är därför vi måste prata politik och värderingar. För annars kommer jag och mina barn att få uppleva ett samhälle ingen av oss trodde skulle komma i repris. Grannar som anger grannar. Tysthet. Rädsla. Makt och förtryck. En ledare som bara tillåts skriva det tillåtna. Inte på riktigt det som är sant och verkligt eller emot den sittande makten. Varför ska historism behöva upprepa sig? Jag VILL inte se reprisen!